Kort svar: Nej. Det finns ingen lagregel som säger att varje arbetsgivare måste ha ett avtal om företagshälsovård, och storleken på företaget avgör inte saken. Däremot säger arbetsmiljölagen att arbetsgivaren ska se till att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå — en villkorad skyldighet som blir skarp så fort verksamheten innehåller något som kräver medicinska kontroller, eller så fort ett rehabiliteringsärende kräver kompetens ni inte har internt. För de flesta arbetsgivare är frågan därför inte om det är obligatoriskt utan när det blir det.

Frågan ställs oftast av en HR-ansvarig som fått den från ledningen, och det korta svaret leder ofta fel: "nej" tolkas som "vi kan strunta i det". Den här artikeln går igenom var skyldigheterna faktiskt sitter.

Vad lagen säger

Arbetsmiljölagen anger att arbetsgivaren ska svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Formuleringen är avsiktligt villkorad: det är arbetsförhållandena, inte antalet anställda, som avgör omfattningen.

Lagen definierar också vad företagshälsovård är — en oberoende expertresurs inom arbetsmiljö och rehabilitering, med uppgift att arbeta förebyggande. Två saker följer av det:

Oberoendet är en del av definitionen. En leverantör som skriver de intyg arbetsgivaren vill ha är inte företagshälsovård i lagens mening.
Tonvikten ligger på det förebyggande. Företagshälsovård är inte främst sjukvård för anställda, även om många avtal också innehåller det.

Ingen av delarna säger att ni måste teckna avtal. De säger att resursen ska finnas att tillgå när förhållandena kräver den.

När det blir obligatoriskt i praktiken

Medicinska kontroller

Det här är den tydligaste skyldigheten, och den som oftast förbises. För vissa arbetsmoment krävs medicinska kontroller enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter, och för en del av dem krävs dessutom ett tjänstbarhetsintyg — arbetstagaren får inte utföra arbetet utan det.

Områden där kontroller typiskt krävs:

Arbete med bly, kadmium och kvicksilver
Arbete med fibrosframkallande damm som asbest och kvarts
Arbete med härdplaster, till exempel isocyanater
Nattarbete
Höjdarbete med särskild risk, rök- och kemdykning, dykeriarbete
Handintensivt arbete och arbete med vibrerande verktyg

Arbetsmiljöverket omarbetade sin föreskriftsstruktur från 2025, så kontrollera vilken föreskrift som gäller i dag i stället för att lita på ett äldre avtal eller en gammal rutin. Det som inte ändrats är principen: kontrollerna ska utföras av någon med medicinsk kompetens, och den kompetensen finns i praktiken hos företagshälsovården.

Kostnaden bär arbetsgivaren, och kontrollerna ska ske på arbetstid.

Arbetsanpassning och rehabilitering

Arbetsgivaren ansvarar för arbetsanpassning och för att arbetstagare ska kunna komma tillbaka i arbete. Det ansvaret går inte att lägga över på någon annan — men i det enskilda ärendet krävs ofta en bedömning som HR inte kan göra själv.

De tidpunkter som styr:

Dag 1–14 betalar arbetsgivaren sjuklön, med karensavdrag den första dagen.
Dag 8 ska arbetstagaren normalt styrka nedsättningen med läkarintyg.
Senast dag 30 ska arbetsgivaren ha upprättat en plan för återgång i arbete, om frånvaron väntas pågå i minst 60 dagar.
Dag 90, 180 och 365 är avstämningspunkterna i rehabiliteringskedjan, där Försäkringskassan prövar arbetsförmågan mot successivt vidare arbetsmarknad.

Dag 30 är den som missas oftast, och det är arbetsgivaren som får frågan. Vi går igenom flödet i sjuk- och friskprocessen.

När den egna kompetensen inte räcker

Systematiskt arbetsmiljöarbete är ett krav för alla arbetsgivare, oavsett storlek. Reglerna säger att när kunskaperna inom den egna verksamheten inte räcker ska arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån.

Det är den regel som i praktiken gör företagshälsovård obligatorisk för de flesta. En arbetsgivare utan egen företagsläkare, ergonom eller beteendevetare kommer förr eller senare till en fråga som kräver en av dem.

Vad som inte är obligatoriskt

För tydlighetens skull, eftersom det ofta säljs som om det vore:

Allmänna hälsoundersökningar för alla anställda. De kan vara motiverade, men de är ett val.
Sjukvårdsförsäkring eller privat vård för anställda. Det är en förmån, inte arbetsmiljöarbete, och beskattas som huvudregel.
Friskvårdsbidrag. Trevligt och skattefritt inom vissa ramar, men inte företagshälsovård.

Blandas de ihop i ett avtal blir det svårt att svara på vad ni betalar för att uppfylla ett krav och vad ni betalar för att ni vill. Vi går igenom prismodellerna i vad företagshälsovård kostar.

Skatten — kort

Företagshälsovård är en skattefri förmån för den anställde och avdragsgill för arbetsgivaren, liksom förebyggande behandling och rehabilitering. Rent privat sjukvård är däremot som huvudregel en skattepliktig förmån.

Gränsen går inte alltid där man tror, och den avgörs av innehållet i tjänsten snarare än av vad leverantören kallar den. Ett avtal som blandar företagshälsovård med sjukvårdsförsäkring behöver därför en tydlig uppdelning i faktureringen. Stäm av den konkreta gränsdragningen med er redovisningskonsult — det här är ett område där Skatteverkets ställningstaganden är avgörande och där ett generellt svar i en artikel inte räcker.

Hur mycket räcker?

Det finns ingen miniminivå att peka på, vilket gör frågan svår att besvara i en ledningsgrupp. Det som fungerar är att vända på den: gå igenom vilka arbetsmoment ni har, vilka som utlöser krav på medicinska kontroller, och vad ett rehabiliteringsärende skulle kräva av er i dag.

Blir listan kort räcker sannolikt ett avtal som täcker kontroller och ger tillgång till expertis vid behov. Blir den lång — nattarbete, kemikalier, tunga lyft, hög korttidsfrånvaro — är ett mer omfattande avtal både billigare och enklare än att köpa varje insats styckvis.

För dig som är leverantör

Det här är den vanligaste frågan era kundföretag ställer, och svaret "det är lagkrav" är både fel och lätt att genomskåda. Det som fungerar bättre är att hjälpa kunden lista sina egna arbetsmoment och visa vilka som utlöser en skyldighet — det gör avtalet konkret i stället för principiellt, och det är samma underlag ni behöver för att prissätta det.

Hur den bedömningen sedan blir ett avtal och en beställning går vi igenom i så väljer kundföretag leverantör.

Så gör vi i Portway

Portway är byggt för leverantörssidan: avtalsstyrd tjänstekatalog per kundföretag, så att just de tjänster kunden faktiskt har rätt till syns i deras portal, och en sjuk- och friskprocess som fångar tidsgränserna i rehabiliteringskedjan innan de passeras.

Vill ni se hur det ser ut med era egna avtal går det att boka en genomgång.

Vanliga frågor

Måste små företag ha företagshälsovård? Det finns ingen nedre gräns i antal anställda. Skyldigheten följer av arbetsförhållandena, inte av storleken — ett företag med tre anställda som arbetar med härdplaster har fler tvingande krav på sig än ett kontor med hundra.

Vad händer om vi inte har företagshälsovård? I sig är avsaknaden inte sanktionerad. Det som är sanktionerat är att inte uppfylla de underliggande kraven: att låta någon arbeta utan föreskriven medicinsk kontroll, att inte bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete, eller att inte fullgöra rehabiliteringsansvaret. Arbetsmiljöverket kan meddela föreläggande och förena det med vite.

Räknas en sjukvårdsförsäkring som företagshälsovård? Nej. En sjukvårdsförsäkring ger tillgång till vård; företagshälsovård är en oberoende expertresurs för arbetsmiljö och rehabilitering. De uppfyller olika saker och beskattas olika.

Måste medarbetaren gå på en hälsoundersökning som arbetsgivaren beställt? Lagstadgade medicinska kontroller för ett visst arbetsmoment är en förutsättning för att få utföra arbetet, och där finns i praktiken inget val om man ska ha kvar uppgiften. En allmän hälsoundersökning är frivillig, och resultatet tillhör alltid den undersökte — arbetsgivaren får inte ta del av det medicinska innehållet.

Vem betalar för medicinska kontroller? Arbetsgivaren, och de ska genomföras på arbetstid.