Företagshälsa

Sjuk- och friskanmälan dag för dag

Sjukfrånvarons hållpunkter dag för dag, från karensdag till dag 180, och vad ett sjuk- och friskflöde behöver göra vid varje steg.

Av PortwayPublicerad Uppdaterad 8 min läsning

sjukanmälan, sjuk och frisk, företagshälsovård, process

I artikeln
  1. Tidslinjen som processen ska följa
  2. Vad flödet behöver göra vid varje steg
  3. Integriteten: vad arbetsgivaren får veta
  4. Varför det här är affärskritiskt för leverantören
  5. Vanliga misstag
  6. Så gör vi i Portway
  7. Källor
  8. Vanliga frågor

Kort svar: En sjuk- och friskprocess ska följa de datum som redan styr sjukfrånvaron: karensavdrag och sjuklön från arbetsgivaren dag 1–14, läkarintyg som får krävas från dag 8, anmälan till Försäkringskassan dag 15, och arbetsgivarens plan för återgång i arbete senast dag 30 när frånvaron väntas bli minst 60 dagar. Systemets uppgift är att påminna om rätt sak på rätt dag — och att göra det utan att låta arbetsgivaren se varför någon är sjuk.

Sjuk- och friskanmälan är den vanligaste kontaktpunkten mellan ett kundföretag och dess företagshälsa. Ändå byggs processen ofta kring telefon och mejl, vilket gör den omöjlig att följa upp och lätt att tappa. Den här genomgången utgår från de faktiska hållpunkterna i svensk sjukfrånvaro, eftersom det är de som avgör vad flödet behöver klara.

Tidslinjen som processen ska följa

DagVad som händerVem som ansvarar
1Sjukanmälan. Karensavdrag görs — 20 % av en genomsnittlig veckas sjuklön, en gång per sjukperiodArbetsgivaren
1–14Sjuklön, 80 % av lönenArbetsgivaren
8Läkarintyg får krävasArbetstagaren lämnar, arbetsgivaren begär
15Anmälan till Försäkringskassan, senast dag 21. Sjukpenning tar vidArbetsgivaren
30Plan för återgång i arbete ska finnas, om frånvaron väntas bli minst 60 dagarArbetsgivaren
90 / 180 / 365Rehabiliteringskedjans prövningar av arbetsförmågaFörsäkringskassan

Två saker är värda att notera, eftersom de ofta blir fel i systemstöd.

Dag 30 är planen, inte dag 14. Dag 14 är när arbetsgivarens sjuklöneperiod tar slut — en lönehändelse, inte en rehabiliteringshändelse. Planen för återgång i arbete ska upprättas senast dag 30 och bara när frånvaron förväntas vara minst 60 dagar. Undantag finns: väntas medarbetaren vara tillbaka i full omfattning inom 60 dagar behövs ingen plan, och kan hen på grund av sitt hälsotillstånd inte återgå alls ska ställningstagandet i stället dokumenteras. Försäkringskassan kan begära in planen.

Dag 8 är en rättighet, inte en automatik. Arbetsgivaren får kräva läkarintyg från dag 8, men måste inte. Ett system som skickar ut "läkarintyg saknas" som ett tvingande krav till alla kunder skapar irritation hos dem som valt en annan policy. Gör det konfigurerbart per kundföretag.

Vad flödet behöver göra vid varje steg

Anmälan

Medarbetaren anmäler sig digitalt, dygnet runt, och rätt personer aviseras direkt: den som hanterar frånvaron hos arbetsgivaren och — när avtalet omfattar det — företagshälsan. Ingen telefonkedja, ingen vidarebefordran för hand.

Det viktiga är vad anmälan inte ska innehålla. Se nästa avsnitt.

Bevakning

De datum som ska bevakas är få och kända i förväg, vilket gör dem lämpade för automatik: dag 8 om kunden tillämpar intygskrav, dag 15 för anmälan till Försäkringskassan, dag 30 för planen. En påminnelse ska gå till den som faktiskt ansvarar — planen är arbetsgivarens skyldighet, inte företagshälsans, och en påminnelse som hamnar hos fel part blir inte utförd.

Signaler

Upprepad korttidsfrånvaro är ett etablerat tecken på att något behöver följas upp, men var gränsen går är en policyfråga hos kundföretaget, inte en regel. Bygg tröskeln konfigurerbar och beskriv den som en signal, inte en diagnos. Detsamma gäller ovanligt hög frånvaro på en enhet: den säger att någon bör titta närmare, inte vad som är fel.

Friskanmälan och återgång

Friskanmälan stänger ärendet, stoppar bevakningen och avbryter påminnelser som annars går ut i onödan. Har frånvaron varit lång bör ett återgångssamtal kunna bokas direkt i flödet, kopplat till tidbokningen, i stället för att bli ett mejl någon ska komma ihåg.

Ett ärende som aldrig avslutas är det vanligaste skräpet i frånvarosystem, och det är nästan alltid en friskanmälan som aldrig registrerades.

Integriteten: vad arbetsgivaren får veta

Det här är den punkt där systemstöd oftast gör fel, och felet är svårt att laga i efterhand.

Arbetsgivaren behöver veta att en medarbetare är frånvarande, från vilken dag, i vilken omfattning och när hen väntas åter. Arbetsgivaren behöver inte veta varför. Diagnos och medicinska uppgifter hör till vården, och företagshälsan är i den delen vårdgivare med den sekretess och de journalregler som följer av det — samma gräns som vi går igenom i beställningsportalens krav.

I praktiken betyder det tre saker för utformningen:

  • Anmälningsformuläret ska inte fråga efter orsak. Ett fritextfält som heter "kommentar" blir i praktiken ett diagnosfält, eftersom människor skriver det de tror efterfrågas.
  • Läkarintyget ska inte hamna hos arbetsgivaren i onödan. Den som hanterar frånvaron behöver besked om att intyg finns, inte innehållet.
  • Behörigheterna ska följa organisationen. Den som hanterar frånvaro ser de medarbetare hen ansvarar för, inte hela företaget. Uppgifter om sjukfrånvaro är uppgifter om hälsa, och åtkomst ska loggas.

Ett flöde som läcker orsaken är inte bara ett integritetsproblem för individen. Det är ett arbetsmiljöproblem, eftersom medarbetare som misstänker att chefen får veta för mycket slutar använda systemet och börjar sms:a i stället.

Vi går igenom kraven mer i detalj i GDPR och säkerhet inom företagshälsovård och beskriver vår tekniska hantering på säkerhetssidan.

Varför det här är affärskritiskt för leverantören

För kundföretaget är sjukfrånvaro en kostnad som syns direkt i lönekörningen och indirekt i produktionen. En leverantör som gör hanteringen begriplig — vem ska göra vad, vilken dag — löser ett problem som HR har varje vecka.

Det är också ett flöde som skapar återkommande kontakt utan att kosta klinisk tid, och som ger underlag för rådgivning: en samlad bild av frånvaron per avdelning och period är ett starkt underlag när avtalet ska förlängas. I upphandlingar väger digital frånvarohantering tungt, vilket vi tittar närmare på i så väljer kundföretag leverantör.

Vanliga misstag

  • Processen byggs kring mejl. Då går den inte att följa upp, och ingen kan svara på var ett ärende står.
  • Påminnelser utan mottagaransvar. En påminnelse om dag-30-planen som går till företagshälsan i stället för till arbetsgivaren blir inte utförd.
  • Fritextfält i anmälan. Se ovan: det blir ett diagnosfält.
  • Ingen friskanmälan. Utan avslut fortsätter bevakningen och statistiken blir obrukbar.
  • Utskick utan spår. Kan ni inte visa att påminnelsen gick i väg vet ni inte om automatiken fungerar — vi utvecklar varför i minska administrationen.

Så gör vi i Portway

Sjuk & Frisk är en egen modul i plattformen som ni slår på per kundföretag. Medarbetaren anmäler sig själv, eller så gör kundföretagets administratör eller er personal det åt hen. Ett ärende har en typ (sjuk, VAB, vård av närstående eller annan) och en omfattning (25, 50, 75 eller 100 procent) som kan ändras under ärendets gång. Det finns inget fält för orsak.

Portway lägger uppföljningsåtgärder på ärendet dag 2, 14, 30, 60, 90 och 180 och markerar faserna vid dag 15, 91, 181 och 365. En gång i veckan letar systemet efter ett mönster, fem eller fler frånvarotillfällen på tolv månader där minst fem varit högst tre dagar, och lägger då en uppföljning på det pågående ärendet.

Aviseringarna går till er som leverantör i appen och till kundföretagets administratör som e-post. Notisen innehåller aldrig omfattning, orsak eller diagnos. Kommentarer från er personal är interna som standard, och hos er ser bara de kollegor som har behörighet till hälsodata ärendena. Friskanmälan avslutar ärendet; det kan göras av medarbetaren, av kundföretagets administratör eller av er.

Det Portway inte gör är lika viktigt att veta: planen för återgång i arbete, läkarintyg och anmälan till Försäkringskassan hanteras utanför systemet. Åtgärden dag 30 påminner om planen på ärendet, men planen skrivs någon annanstans.

Arbetar ni med företagshälsa finns en översikt över hur modulerna hänger ihop på sidan för företagshälsovård. Vill ni se flödet går det att boka en genomgång.

Källor

Uppgifterna om datum och ansvar är kontrollerade mot primärkällor den 20 oktober 2026:

Vanliga frågor

När ska en plan för återgång i arbete vara klar?

Senast dag 30 i sjukperioden, och bara om medarbetaren förväntas vara sjukskriven i minst 60 dagar. Ansvaret är arbetsgivarens. Väntas full återgång inom 60 dagar behövs ingen plan; kan medarbetaren inte återgå alls ska det ställningstagandet dokumenteras i stället.

Från vilken dag krävs läkarintyg?

Arbetsgivaren har rätt att begära läkarintyg från dag 8. Det är en rättighet, inte en skyldighet, och vissa arbetsgivare tillämpar andra regler — kollektivavtal och särskilda skäl kan påverka.

När ska arbetsgivaren anmäla till Försäkringskassan?

Dag 15, och senast dag 21. Från dag 15 tar Försäkringskassan över med sjukpenning; dag 1–14 betalar arbetsgivaren sjuklön.

Hur stort är karensavdraget?

20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön. Det görs en gång per sjukperiod, inte per sjukdag.

Får chefen se varför en medarbetare är sjukskriven?

Nej. Arbetsgivaren har rätt att veta att medarbetaren är frånvarande och i vilken omfattning, men inte diagnosen. Medicinska uppgifter stannar hos vårdgivaren, och systemet bör vara byggt så att de inte kan hamna fel av misstag.

Se Portway i er vardag.

Vi visar Portway med det ni gör i dag, så ser ni vad som skulle sköta sig självt hos er.