I artikeln
- Börja med vem som ska använda det
- Kriterium 1: anmälan som går fort och blir rätt
- Kriterium 2: bevakning av tidsgränserna
- Kriterium 3: mönster i korttidsfrånvaro
- Kriterium 4: behörighet och hälsouppgifter
- Kriterium 5: vad aviseringarna innehåller
- Kriterium 6: vad systemet inte gör
- Checklista inför beslut
- Så gör vi i Portway
- Källor
- Vanliga frågor
Kort svar: Ett bra sjukfrånvarosystem gör tre saker väl: det gör det enkelt att anmäla, det bevakar tidsgränserna så att ingen behöver komma ihåg dem, och det visar rätt uppgifter för rätt person och inget mer. Allt annat är bonus. Utvärdera därför systemet på hur det hanterar dag 15 och dag 30, hur det fångar upprepad korttidsfrånvaro och vad som faktiskt står i ett mejl till en administratör. Fråga också vad systemet inte gör, så att det som ska ligga någon annanstans har en plats.
Den här artikeln vänder sig till två läsare: arbetsgivare som ska välja ett verktyg, och företagshälsovård och andra vårdgivare som erbjuder sjuk- och friskanmälan som en tjänst till sina kundföretag. Kriterierna är desamma, men leverantören behöver dessutom ett system där varje kundföretag är avgränsat från de andra.
Börja med vem som ska använda det
Ett sjukfrånvarosystem har fler användare än man tror, och de vill olika saker.
- Medarbetaren vill anmäla snabbt, helst från telefonen, och slippa förklara sig.
- Arbetsgivaren, oftast en administratör eller närmaste chef, vill veta att någon är borta, hur länge och vad som måste göras härnäst.
- Företagshälsovården vill se ärenden som behöver deras insats i tid, inte när de redan passerat dag 90.
- Den som ansvarar för dataskyddet vill att hälsouppgifter bara når den som behöver dem.
Ett system som är byggt för en av dem och anpassat för de andra märks snabbt. Fråga leverantören vem som är systemets huvudanvändare och se om svaret stämmer med er.
Kriterium 1: anmälan som går fort och blir rätt
Anmälan är det moment flest använder, och det moment som oftast blir fel. Kontrollera:
- Vem kan anmäla? Medarbetaren själv, en administratör för någon annans räkning, och vårdgivarens personal. Alla tre behövs i praktiken.
- Vilka typer finns? Egen sjukdom, vård av barn och vård av närstående hanteras olika i lönen och i uppföljningen. Ett fält för "annan" behövs också.
- Omfattning. Deltidssjukskrivning är vanlig. Systemet ska kunna ange 25, 50, 75 eller 100 procent och ändra omfattningen under ärendets gång.
- Spärrar mot fel. Två öppna ärenden för samma person, eller en sjukanmälan med startdatum i framtiden, ska inte gå att skapa.
- Friskanmälan. Vem kan avsluta ett ärende? Om bara en administratör kan det blir ärenden liggande öppna.
Kriterium 2: bevakning av tidsgränserna
Det här är skälet att ha ett system över huvud taget. Tidsgränserna är fasta. Arbetsgivaren ska sjukanmäla till Försäkringskassan dag 15, och senast dag 30 ska det finnas en plan för återgång i arbete om frånvaron väntas pågå i minst 60 dagar (Försäkringskassan, hämtad 20 oktober 2026). Därefter vidgas Försäkringskassans prövning av arbetsförmågan efter dag 90 och dag 180 (socialförsäkringsbalken 27 kap. 46–49 §§).
Frågor att ställa:
- Skapas uppgifterna automatiskt när ett ärende når en viss dag, eller måste någon lägga upp dem?
- Har varje uppgift ett förfallodatum, och vad händer när det passeras?
- Syns fasen i ärendet, så att alla ser om det är dag 12 eller dag 95?
- Räknas dagarna från första sjukdagen även om anmälan gjordes i efterhand?
Be leverantören visa ett ärende som passerat dag 30 utan att något gjorts. Det säger mer än en presentation av normalfallet.
Kriterium 3: mönster i korttidsfrånvaro
Långa sjukskrivningar syns av sig själva. Upprepad korttidsfrånvaro syns inte, eftersom varje enskild period är kort och avslutad innan någon reagerar. Ändå är det ofta där en tidig insats gör mest nytta.
Fråga hur systemet upptäcker mönster. Det räcker ofta med en enkel regel som går att förklara, till exempel ett visst antal korta perioder under tolv månader. En regel ingen kan förklara skapar misstro, och en regel som larmar för ofta slutar läsas. Kontrollera också vad som händer när regeln slår till: skapas en uppgift, och vem ser den?
Kriterium 4: behörighet och hälsouppgifter
Uppgifter om sjukfrånvaro är uppgifter om hälsa, och de hör till de särskilda kategorierna av personuppgifter i dataskyddsförordningen, artikel 9 (GDPR, hämtad 20 oktober 2026). Det ställer krav på vem som ser vad.
- Avgränsning per organisation och avdelning. En administratör på en avdelning ska inte se en annan avdelnings ärenden om det inte är meningen.
- Medarbetarens egen vy. Medarbetaren ska se sina egna ärenden och inget annat.
- Vårdgivarens personal. Alla på mottagningen behöver inte läsa sjukärenden. Fråga om läsrätten kan styras per person.
- Logg. Vem har läst vad, och när? Loggen ska finnas utan att någon behöver be om den.
För en vårdgivare som erbjuder tjänsten till flera kundföretag tillkommer en sak: ett kundföretag får aldrig se ett annat kundföretags ärenden. Be leverantören visa hur det är byggt, inte bara intyga det.
Kriterium 5: vad aviseringarna innehåller
Ett mejl är svårt att ta tillbaka. Det vidarebefordras, ligger kvar i inkorgar och läses på delade skärmar. Ett system som skickar "Anna Andersson är sjukskriven 50 procent, orsak: ..." har flyttat hälsouppgifter till en plats där ingen kontrollerar dem.
Fråga leverantören vad exakt som står i varje avisering, och be att få se en. Bra aviseringar säger att något har hänt och var man läser mer, inte vad det gäller i detalj. Omfattning, orsak och diagnos hör hemma bakom en inloggning.
Kriterium 6: vad systemet inte gör
Inget system gör allt, och det är bättre att veta var gränsen går före införandet än efter. Typiska gränsdragningar att fråga om:
- Lagras planen för återgång i arbete i systemet, eller skrivs den någon annanstans?
- Hanteras läkarintyg och andra dokument?
- Skickas sjukanmälan till Försäkringskassan från systemet, eller görs den i Försäkringskassans egen tjänst?
- Finns det underlag till lönen, eller registreras frånvaron där separat?
- Finns statistik och export, och i så fall vilken?
Inget av svaren är fel i sig. Det viktiga är att varje moment har en plats och en ansvarig.
Checklista inför beslut
- Medarbetare, administratör och vårdgivare kan alla anmäla
- Typ och omfattning kan anges och ändras
- Uppgifter skapas automatiskt vid fasta dagar, med förfallodatum
- Upprepad korttidsfrånvaro fångas av en regel som går att förklara
- Läsrätt till hälsouppgifter styrs per roll och per person, och läsningar loggas
- Aviseringar innehåller inte omfattning, orsak eller diagnos
- Det är klart vad systemet inte gör och var det i stället hanteras
Så gör vi i Portway
Sjuk & Frisk i Portway är byggt för vårdgivare som erbjuder sjuk- och friskanmälan till sina kundföretag. Medarbetaren anmäler själv, eller kundföretagets administratör eller er personal för hen. Typerna är sjuk, vård av barn, vård av närstående och annan, med omfattning 25, 50, 75 eller 100 procent som går att ändra. Ett andra öppet ärende för samma person och startdatum i framtiden spärras.
Portway skapar uppföljningar automatiskt dag 2, 14, 30, 60, 90 och 180, och ärendets fas byter dag 15, 91, 181 och 365. En gång i veckan letar Portway efter upprepad korttidsfrånvaro: fem eller fler frånvarotillfällen på tolv månader, där minst fem varit högst tre dagar, ger en uppföljning i ett pågående ärende. Ni ser aviseringar i Portway och kundföretagets administratör får e-post. Omfattning, orsak och diagnos står aldrig i aviseringen. En administratör hos er kan stänga av läsrätten till hälsodata för en enskild kollega, och varje läsning loggas.
Det Portway inte gör: planen för återgång i arbete, läkarintyg och sjukanmälan till Försäkringskassan hanteras utanför Portway, och det finns ingen export till lön eller statistik över sjukfrånvaro. Hur rehabiliteringen går till steg för steg, med en mall för planen, går vi igenom i rehabiliteringsprocessen steg för steg.
Vill ni se Sjuk & Frisk med era egna kundföretag går det att boka en genomgång.
Källor
- Försäkringskassan, Om din medarbetare är sjuk i mer än 14 dagar. Hämtad 20 oktober 2026.
- Socialförsäkringsbalk (2010:110), 27 kap. 46–49 §§. Hämtad 20 oktober 2026.
- Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679, artikel 9. Hämtad 20 oktober 2026.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan ett sjukfrånvarosystem och ett rehabsystem?
Gränsen är flytande. Ett sjukfrånvarosystem tar emot anmälningar och bevakar tidsgränser, medan ett rehabsystem också hanterar planer, möten och dokument. Fråga leverantören vilka av delarna systemet faktiskt har.
Behöver små arbetsgivare ett system?
Inte nödvändigtvis. Med få anställda räcker ofta en rutin och en kalender. Systemet blir värt det när ingen längre har överblick över vilka ärenden som närmar sig dag 30.
Får en administratör se varför någon är sjuk?
Arbetsgivaren behöver veta att någon är borta, hur länge och i vilken omfattning, inte diagnosen. Ett system bör inte be om diagnos i anmälan.
Kan sjukanmälan till Försäkringskassan göras i systemet?
Det beror på systemet. Fråga leverantören. I Portway görs den utanför systemet.
Vad ska en vårdgivare titta extra på?
Att varje kundföretag är avgränsat från de andra, att läsrätten till hälsodata kan styras per medarbetare och att aviseringarna till kundföretagen inte innehåller hälsouppgifter.