Företagshälsa

Beställningsportal för företagshälsa: kraven

Vad en beställningsportal för företagshälsovård ska klara: tjänstekatalog per kundföretag, roller, statusflöde, inloggning och gränsen mot journalen.

Av PortwayPublicerad Uppdaterad 9 min läsning

beställningsportal, företagshälsovård, digitalisering, guide

I artikeln
  1. Vad en beställare faktiskt gör
  2. Avtalsstyrd tjänstekatalog
  3. Roller och behörighet
  4. Statusflödet — och vad kunden får se
  5. Inloggning för sällananvändare
  6. Historik och dokument
  7. Gränsen mot journalen
  8. Ert varumärke, inte systemleverantörens
  9. Vanliga fallgropar
  10. Så gör vi i Portway
  11. Vanliga frågor

Kort svar: En beställningsportal för företagshälsovård ska visa varje kundföretag exakt de tjänster som ingår i deras avtal, låta rätt person beställa utan att ringa, och visa var ärendet står. Det som avgör om den används är sällan funktionslistan utan två detaljer: att beställaren kommer in utan att hantera ett lösenord hen använder fyra gånger om året, och att portalen inte samlar hälsouppgifter den inte behöver. Räkna med att avtalsarbetet, inte tekniken, är det som tar tid.

Många kundföretag förväntar sig en digital beställningsportal, och i en offentlig upphandling kan den vara ett skallkrav snarare än en fördel. Men "portal" betyder olika saker för olika leverantörer. Den här artikeln går igenom vad som faktiskt behöver fungera, i den ordning det brukar gå fel.

Vad en beställare faktiskt gör

Innan funktionslistan: beställaren i kundföretaget är ofta en HR-administratör eller en chef som gör det här kanske ett par gånger per kvartal. Hen är inte er dagliga användare, kommer aldrig att lära sig systemet, och har inget tålamod med en portal som kräver att hen minns något.

Det förklarar varför portaler misslyckas av skäl som inte står i kravspecifikationen. Beställningen görs inte i portalen utan i ett mejl till en handläggare som beställaren råkar känna — och då är hela investeringen förbi. Allt nedan handlar egentligen om att göra portalvägen till den enklaste vägen.

Avtalsstyrd tjänstekatalog

Grundkravet: kundföretaget ska se sina tjänster, inte era. En generisk katalog där hälften av raderna inte ingår i avtalet leder till beställningar ni måste avvisa, och en avvisad beställning är dyrare än ett telefonsamtal.

Det innebär i praktiken att tjänster kopplas per kundföretag, med det urval som det avtalet omfattar. Två kunder som köper "hälsoundersökning" köper sällan samma sak, och den som har förhandlat ett eget innehåll förväntar sig att bara se det.

Priset är en egen fråga. Ett skäl att inte visa priser i portalen alls är att avtalspriser ändras, rabatter förhandlas och en siffra i portalen snabbt blir fel. Avgör det medvetet i stället för att låta systemet bestämma.

Detsamma gäller åt andra hållet: om ett kundföretag har en egen blankett eller en extra fråga som ska ställas vid varje beställning, ska den finnas i deras flöde och ingen annanstans.

Roller och behörighet

Alla i kundföretaget ska inte kunna se allt. Den uppdelning som brukar fungera är tre nivåer:

  • Administratör för hela kundföretaget — ofta HR, ser alla avdelningar och alla beställningar
  • Administratör för en avdelning — ser bara sin egen avdelning
  • Medarbetare — ser sina egna ärenden och inget annat

Den mittersta nivån är den som brukar saknas. Utan avdelningsavgränsning ser alla som beställer alla beställningar i hela företaget, och eftersom en beställning innehåller namn på medarbetare som ska på hälsoundersökning är det en integritetsfråga, inte en bekvämlighetsfråga.

Statusflödet — och vad kunden får se

En beställning behöver ett fåtal begripliga lägen. Vi använder fyra: Ny, Pågår, Klar och Avbruten. Fler lägen låter mer informativt och blir mindre — ingen beställare vet vad skillnaden mellan "under beredning" och "under handläggning" innebär för dem.

Det som gör statusen värd något är att den hålls aktuell. En status som ingen uppdaterar är sämre än ingen status alls, eftersom kunden litar på den.

En detalj som är lätt att missa i kravställningen: interna anteckningar och kundsynliga meddelanden måste vara två skilda saker på samma ärende. Handläggare behöver kunna skriva "ring Anna innan vi bokar, förra gången blev det fel" utan att det syns hos kunden, och kunden behöver kunna ställa en fråga i ärendet i stället för att mejla. Portaler som bara har ett kommentarsfält får antingen tomma anteckningar eller ett obehagligt läckage.

Inloggning för sällananvändare

Det här är den punkt där flest portaler tappar sina användare. En beställare som loggar in fyra gånger om året har glömt lösenordet varje gång, och en glömd inloggning i ett akutläge blir ett telefonsamtal — precis det portalen skulle ta bort.

Alternativen som fungerar:

  • Magisk länk — beställaren fyller i sin mejladress och får en engångslänk. Inget lösenord att glömma, och åtkomsten hänger på mejlkontot, som redan är den kanal ni kommunicerar i. Det här är vår standard.
  • BankID — vanligt när portalen också ger medarbetaren åtkomst till egna uppgifter, och ibland ett krav i offentlig sektor.
  • SSO mot kundföretagets katalog — bäst för stora kunder, men kräver en insats per kund och lönar sig sällan under en viss storlek.

Vanliga lösenord är det sämsta alternativet för just den här användaren, oavsett hur bra återställningsflödet är.

Historik och dokument

Två saker som beställare frågar efter och som ofta glöms i portalbygget:

  • Historik — vad har beställts, av vem och när. HR ska kunna svara på "vad har vi beställt hittills i år" utan att höra av sig till er. Själva faktureringen sköts oftast i ekonomisystemet, men underlaget börjar i beställningarna.
  • Dokument på ärendet — intyg, underlag och svar som hör till en beställning ska ligga på beställningen, inte i någons inkorg. Ligger de där slutar ni skicka dem en gång till.

Gränsen mot journalen

Det viktigaste arkitektoniska beslutet, och det som sällan står i en kravspecifikation: en beställningsportal ska inte bli en journal.

En beställning säger att en namngiven medarbetare ska på en hälsoundersökning ett visst datum. Den ska inte innehålla anledningen, tidigare besvär eller resultat. Det som är vårddokumentation hör hemma i journalsystemet under patientdatalagen, med de bevarandekrav och den åtkomststyrning som följer där — samma uppdelning som vi går igenom i checklistan för systembyte.

Blandas de ihop uppstår två problem samtidigt. Kundföretaget får åtkomst till uppgifter en arbetsgivare inte ska ha, och ni får journaluppgifter i ett system som inte är byggt för att bevara dem i de minst tio år som patientdatalagen kräver (3 kap. 17 § patientdatalagen).

Det betyder inte att portalen är okänslig. Redan uppgiften att en viss person ska på ett samtalsstöd är en känslig personuppgift enligt GDPR, och kraven på åtkomststyrning, loggning, var uppgifterna lagras och personuppgiftsbiträdesavtal gäller fullt ut. Vi går igenom dem i GDPR och säkerhet inom företagshälsovård.

Ert varumärke, inte systemleverantörens

Ett kundföretag som loggar in i en portal med ett okänt systemnamn uppfattar det som ännu ett verktyg. Ett kundföretag som loggar in i en portal med er logotyp och era färger uppfattar det som er tjänst. Skillnaden märks i hur ofta den används och hur den beskrivs internt hos kunden, och den är enklare att få med från början än att lägga till efteråt.

Detsamma gäller utskicken: inbjudningar, bekräftelser och påminnelser ska komma i ert namn, med en svarsadress som går till er. Vi skriver mer om det i white label för vård- och hälsoverksamheter.

Vanliga fallgropar

  • Uppsättning som kräver en utvecklare. Om det krävs en utvecklarinsats för att lägga upp ett nytt kundföretag kommer säljaren att sluta lova portalen. Kunder, avdelningar och vilka tjänster de kan beställa ska gå att lägga in av er egen personal.
  • Ingen mobil. Beställare gör det ofta från telefonen, stående i en korridor.
  • Notifieringar som bara går ut. Det som minskar samtalen är besked när något händer på ärendet, till exempel ett nytt meddelande eller ett nytt dokument, och påminnelse före besök.
  • Ingen spårbarhet. När en kund undrar vem som beställde vad i mars behöver ni kunna svara utan att gissa.
  • Statistik som ingen bad om. Ett fåtal siffror kunden faktiskt använder slår en instrumentpanel som ser imponerande ut i en demo.

Så gör vi i Portway

I Portways beställningsportal väljer kundföretaget en tjänst och en person. Ni bestämmer per kundföretag vilka tjänster de kan beställa, så att var och en bara ser sitt eget urval. Priser visas aldrig för kunden. Beställningen går genom fyra lägen, Ny, Pågår, Klar och Avbruten, och har en tråd för meddelanden med kunden, en flik för interna anteckningar som bara er personal ser, dokument (upp till 10 MB, PDF, Word eller bild) och en logg. Ett dokument dras tillbaka i stället för att raderas.

Kundföretagets administratör ser alla avdelningar; en avdelningsadministratör ser bara sin egen. Inloggning sker som standard med en engångslänk via e-post, och lösenord är frivilligt. Portway erbjuder inte BankID eller SSO. E-post går ut när en beställning skapas, när ett meddelande kommer och när ett dokument läggs till. Portalen visar er logotyp och färg, inte vår.

Det portalen inte gör: den fakturerar inte och omvandlar inte en beställning till ett projekt automatiskt. Behöver kunden också boka tider hänger beställningen ihop med tidbokningen. En samlad bild för företagshälsa finns på sidan för företagshälsovård, och den som jämför leverantörer har nytta av checklistan för att välja kundportal.

Vill ni se hur flödet ser ut med era egna tjänster går det att boka en genomgång.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan en beställningsportal och ett journalsystem?

Beställningsportalen hanterar vad kunden har beställt, av vem och när. Journalsystemet hanterar vårddokumentationen och lyder under patientdatalagen. De ska hållas isär: kundföretaget ska ha åtkomst till det första och aldrig till det andra.

Måste kundföretaget ha BankID för att beställa?

Nej. För en beställning räcker normalt en verifierad mejladress, till exempel via en engångslänk. BankID blir aktuellt när enskilda medarbetare ska se uppgifter om sig själva, och krävs ibland i offentliga upphandlingar.

Vad tar tid när ett nytt kundföretag läggs upp?

Själva uppsättningen är en administrativ uppgift: kundföretaget, dess avdelningar, användarna och vilka tjänster de kan beställa. Det som tar tid är att bestämma vad som ska ingå, alltså avtalsarbetet, inte systemet.

Kan varje kundföretag se olika tjänster?

Ja, och det är hela poängen. En portal som bara klarar en gemensam katalog tvingar er att hantera undantagen manuellt, vilket är den administration portalen skulle ta bort. I Portway styr ni per kundföretag vilka tjänster som går att beställa; priser visas inte för kunden. Vi går igenom den effekten i minska administrationen inom företagshälsovård.

Se Portway i er vardag.

Vi visar Portway med det ni gör i dag, så ser ni vad som skulle sköta sig självt hos er.